torsdag 25 februari 2010

(O)Balans

Om det var coolt att åka speedboat till Koh Lipe så var det riktigt roligt att åka speedboat från Koh Lipe. Det var nämligen klart mkt vågigare vilket innebar sjukt roliga flygturer.

På båten träffade vi på resans roligaste o klart tokigaste tjej, Lauren, och väldigt trevligt par från Nörrköjpng (jag är fullt medveten om att jag driver med mig själv just nu). En fråga om billigt boende ledde senare till ytterligare en skara av nya vänner. Dessa kom upp med det underbara förslaget att hyra en bil o åka runt ön.

Första platsen var Seven Wells, som egentligen ska vara ett vattenfall men snarare är en Malaykille på toppen av berget som drar en stråle. Oavsett mängden vatten var det riktigt vackert och den sjukt hala bergsväggen bidrog till en trevlig liten ruschkana. Det kunde ha slutat riktigt illa för Lauren dock. Jag hörde ett skrik, vände mig om ser att hon är borta. Jag upptäcker att hon glidigt 20 meter o fallit 3 m rakt ner. Gudarna var dock på hennes sida då hon landade i den enda lilla pölen som fanns där. Hon klarade sig med en liten skråma på armen. Hade hon glidigt till höger om allt så hade det istället handlat om ett fall på 30 m, men där hade det bara funnit klippstenar. Utfallet kan dem flesta räkna ut själva. Som om dt inte var nog retade hon upp en apa som var en hårsmån från att ge sig på henne. Än en gång så hörde vi ett skrik, ser en apa som gör ett språng mot henne och visar upp sina sylvassa tänder.

Allt som allt var det vackert o riktigt trevligt på Seven Wells. Lauren - som ironiskt nog är Yoga instruktör (ironi då hon saknar balans) - lärde mig några tricks o övningar, vilket gjorde upplevelsen ännu roligare...o farligare! Jag blev tvungen att balansera på en stock o var riktigt nära på att tappa balansen medan jag höll henne. Ajja, det gick bra =)

Sen vet jag inte riktigt var varför jag gick med på - eller i själva verket var den person som kom med det självdestruktiva förslaget - att åka cable car upp till toppen av det högst belägna berget på ön. Jag har nog aldrig krampat så mkt som jag gjorde där. Jag satt o spände mig i princip hela tiden och sällskapet var snälla nog o berättade om antalet gånger dessa saker gått fel...sladdbarn.

Den kvällen slutade upp med fest på stranden o utan att gå in på allt för många detaljer så hände det ett o annat som inte kommer tas upp här. Det var riktigt trevligt, kul o galet trots att det i princip var en korvfest. Kombinationen alkohol, strand o brasa var denna gången en riktig hit!

Jag har upptäckte ljuspartiklarna i vattnet här igen, men till skillnad från innan så var det mkt mer o mkt starkare! Jag trodde först att det berodde på alkoholen, men nattdoppet efterföljande dag var precis lika vacker - där partiklarna lyste upp runt benen o spred ut sig en halvmeter med vågorna. Det hela försämrades knappast av en klar himmel o 30 gradigt vatten.

Innan Malaysia saknades två saker i mitt, en kärlek - inte ett ord Elias - o en sedan länge försvunnen dryck. Dock har den underbara, sagolikt goda, helt majestätiskt fantastiska Coca Cola Vanilj hittat tillbaka till min länge deprimerade strupe! Underbart!

Har ni orkat läsa hela? Bra jobbat i så fall, för att inte ens jag orkade korrekturläsa sörjan.


We Are The Ocean - Nothing Good Has Happened Yet


Det stora fallet, som sagt: klarade sig bra, men kolla till höger.



Lägg märke till att Henning är så pass packat att han inte inser att han stryper ihjäl någon

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar