Roadtrip!

Hallå där!
Fick en liten reality check hemifrån igår och det ser ju heeelt galet ut. Börjar nästan tro morsan lärt sig photoshop eller nåt?! Snö i mängder, finns ju numera inget som helst reason att bo mer norrut än Linköping.

Vi å andra sidan får nöja oss med en kalldusch för att kyla ner oss eller en VIP buss för de är som en frysfack. Vintertröjan har åkt samt öronpropparna för musiken i Malaysia är inte direkt som fågelkvitter. Musiken är ju inte heller i mysvolym utan mer i stil med en tysk elektronika club. Jag är iallafall riktigt nöjd med att befinna mig i Malaysia för jag blev haffad i passkontrollen utan någon ut-stämpel från Thailand. Hur det gick till vet jag inte men thai snubben som kolla mitt pass måste ha missat det helt. Efter lite diskussion och många please behövde jag inte vända tillbaka till Thailand. SKÖNT! =) Var tydligen ett annat svenskgäng med samma problem så ska numera hålla koll på stämplarna.

Langkawi, ön vi hållit till på har varit riktigt underhållande. Vi har bott på ett doorm med 10 bäddar för oss själva.Eller iallafall ett tag innan ett par från härliga östergötland checkade in. Blev en hel del snack om hur fint det skulle vara med lite blodpudding en svensk frukost. Suget börjar tillta rejält men jag tänker inte vika ner mig och köpa köttbullar i någon försvenskad restaurang.

Resan första roadtrip är numera avklarad, vi bockade av allt obligatoriskt moment dvs adrenalin, vara helt lost, ap romantik samt 4 kartläsare och en häcklad förare. Mattias, vår egen michael schumacher rattade fram oss med måttlig framgång. Han verkligen mosade växellådan. Antagligen för att det var första gången med vänsterhanden på spaken. En malay var också ruskigt nära att får sig en tryckare av vår minimala bil och vi gjorde fler u-svängar än vad jag får ihop på ett år.

Beach 2010 börjar ge sina resultat och snart kan solkrämen lämnas hemma. Kawis beach var inte mycket att hänga i julgranen men desto roligare nattetid. En brasa och en tax free vodka för 42 spänn ledde till en lätt episk fest på stranden.


/Tunek

(O)Balans

Om det var coolt att åka speedboat till Koh Lipe så var det riktigt roligt att åka speedboat från Koh Lipe. Det var nämligen klart mkt vågigare vilket innebar sjukt roliga flygturer.

På båten träffade vi på resans roligaste o klart tokigaste tjej, Lauren, och väldigt trevligt par från Nörrköjpng (jag är fullt medveten om att jag driver med mig själv just nu). En fråga om billigt boende ledde senare till ytterligare en skara av nya vänner. Dessa kom upp med det underbara förslaget att hyra en bil o åka runt ön.

Första platsen var Seven Wells, som egentligen ska vara ett vattenfall men snarare är en Malaykille på toppen av berget som drar en stråle. Oavsett mängden vatten var det riktigt vackert och den sjukt hala bergsväggen bidrog till en trevlig liten ruschkana. Det kunde ha slutat riktigt illa för Lauren dock. Jag hörde ett skrik, vände mig om ser att hon är borta. Jag upptäcker att hon glidigt 20 meter o fallit 3 m rakt ner. Gudarna var dock på hennes sida då hon landade i den enda lilla pölen som fanns där. Hon klarade sig med en liten skråma på armen. Hade hon glidigt till höger om allt så hade det istället handlat om ett fall på 30 m, men där hade det bara funnit klippstenar. Utfallet kan dem flesta räkna ut själva. Som om dt inte var nog retade hon upp en apa som var en hårsmån från att ge sig på henne. Än en gång så hörde vi ett skrik, ser en apa som gör ett språng mot henne och visar upp sina sylvassa tänder.

Allt som allt var det vackert o riktigt trevligt på Seven Wells. Lauren - som ironiskt nog är Yoga instruktör (ironi då hon saknar balans) - lärde mig några tricks o övningar, vilket gjorde upplevelsen ännu roligare...o farligare! Jag blev tvungen att balansera på en stock o var riktigt nära på att tappa balansen medan jag höll henne. Ajja, det gick bra =)

Sen vet jag inte riktigt var varför jag gick med på - eller i själva verket var den person som kom med det självdestruktiva förslaget - att åka cable car upp till toppen av det högst belägna berget på ön. Jag har nog aldrig krampat så mkt som jag gjorde där. Jag satt o spände mig i princip hela tiden och sällskapet var snälla nog o berättade om antalet gånger dessa saker gått fel...sladdbarn.

Den kvällen slutade upp med fest på stranden o utan att gå in på allt för många detaljer så hände det ett o annat som inte kommer tas upp här. Det var riktigt trevligt, kul o galet trots att det i princip var en korvfest. Kombinationen alkohol, strand o brasa var denna gången en riktig hit!

Jag har upptäckte ljuspartiklarna i vattnet här igen, men till skillnad från innan så var det mkt mer o mkt starkare! Jag trodde först att det berodde på alkoholen, men nattdoppet efterföljande dag var precis lika vacker - där partiklarna lyste upp runt benen o spred ut sig en halvmeter med vågorna. Det hela försämrades knappast av en klar himmel o 30 gradigt vatten.

Innan Malaysia saknades två saker i mitt, en kärlek - inte ett ord Elias - o en sedan länge försvunnen dryck. Dock har den underbara, sagolikt goda, helt majestätiskt fantastiska Coca Cola Vanilj hittat tillbaka till min länge deprimerade strupe! Underbart!

Har ni orkat läsa hela? Bra jobbat i så fall, för att inte ens jag orkade korrekturläsa sörjan.


We Are The Ocean - Nothing Good Has Happened Yet


Det stora fallet, som sagt: klarade sig bra, men kolla till höger.



Lägg märke till att Henning är så pass packat att han inte inser att han stryper ihjäl någon

Bottled in and thrilled out

För er som trodde att den största faran låg i Thailands nedre "oroliga" provinser, hade fel. Vi blev inte attackerade av rebeller o inte heller fick vi dykarsjuka eller giftbett från diverse insekter/ormar/fiskar. Däremot var det en än gång en taxichaufför som var nära på att ta livet oss. Han slumrade till vid ratten i princip varje minut medan han körde i 140 knyck! Han tog dessutom svängarna så att man kände G-krafterna o det va ett rent mirakel att minibussen inte åkte av vägen. Hursomhelst lyckades vi oss till Koh Lipe med speed boat - vilket var sjukt coolt - med våra liv i behåll.

Koh Lipe är utan tvekan ett av Thailands vackraste öar, men jag hade sjukt svårt att uppskatta det pga fel inställning. För de som förväntar sig att det ska finnas nåt form av nattliv eller folk i ens egen ålder/stadie i livet/relationsstatus är helt fel ute. Min långdragna förkylning gjorde inte saken bättre o jag kände samtidigt att jag var rätt mätt på ölivet i Thailand, iaf rena par o familjeöar. För även om man inte känner det ofta så blir det lite ensamt ibland, trots att jag har min kära ögonsten - Henning - vid min sida hela tiden.

Sista dagen ändrades inställningen o jag började förstå varför folk åker hit, hela atmosfären kring Koh Lipe är rofylld o romantisk. Under nattetid är en promenad längs med stranden är på gränslandet till magiskt. Vattnet lyser upp kring fötterna samtidigt som man svalkas från den tropiska natten en stund. Ljuset beror på små fluorescerande plankton som reagera på rörelse o än en förs tankarna tillbaka till Avatar - för er som inte förstått det vid det här laget så är jag helt förälskad i den filmen.

Så nu är det dags att ta farväl till Thailand, vilket både är synd och underbart. Jag kommer utan tvekan att komma tillbaka nån dag men just känner hur min entusiasm markant ökar, kanske inte så konstigt då ett av livets största nöjen är upptäcka nya kulturer o människor. Som tack för vistelsen fick jag ytterligare en attack från djurlivet; en gigantisk gräshoppa small in i axeln på mig o bet sig fast där. Det känns sagolikt att lämna landet skrikandes likt en liten flicka bland 50 pers, men man får väl sätta lite perspektiv på saker o ting, var ju trots allt tur att den inte bet fast sig på en "annan" plats...




Min rekommendation är lite annorlunda den här gången. Det är en underbar film (på franska) av Max von Sydow o handlar om Elle chefredaktörs tankar kring sin hjärnblödning och dess konsekvens, locked-in-syndrome. Är kanske ett av årets absolut bästa filmer så den måste ses! Diving Bell & The Butterfly.

P.S. Franska kvinnor är så otroligt vackra att jag funderar på att lära mig språket D.S.

Haircut ala asia

Bye Bye Thailand. Våra sista 3 nätter spenderades pö ön Lipe. Snacka om paradis ö med kritvit sand och magnifikt vatten. Tyvärr var stranden befolkad av personer med en aning högre medelålder än oss. Vi satte igång en skallgångskedja efter en vettig bar men det sluta med att jag skaffa mig en ny frisyr. Boendet här är faktiskt bästa so far vilket lett till några efterlängtade sovmorgonar utan att en tupp som försöker hävda sig. Shad har legat nersjukad med hosta så har själv fått explora omgivningen. Blev en endags tur ut i reservatet med snorkling och allmänt slappande på stranden. Umgänget stod tyskar för så nu är min gymnasietyska hetare än någonsin.

Beachen har släppt fram min kulturella sida och jag har faktiskt plöjt igenom två böcker! Inte något i stil med kafka utan två deckare, Levande begravd och Marionetter. Imponerande med tanke på att det inte blivit någon sedan Röde orm i gymnasiet. Det där med att läsa mellan raderna börjar bli kung på för att det är allt för ofta jag inte har en aning om vad jag läst om de sista 10 min =)
Mycket trevlig läsning så båda får tummen upp. Ska bli kul och se om det där med skönlitteratur fortsätter att vara en del av livet när man kommer hem. Tvivlar dock starkt på det då det känns som en utväg då man har obegränsat med fritid =D

Imorrn blir det färja till Malaysia. Dags att byta buddha mot allah. Detta betyder bland annat NO drugs och jag ska ha min väska under uppsikt i klass med white house övervakning. Vill inte göra en Annika och spendera 30 år i malaysia, så kul är inte asien.

Nipples

Jag har förstått vid det här laget att Östergötlands landskap skiljer sig från Lappland och Skånes, men naturvariationerna mellan de olika thailändska provinserna är helt klart mkt tydligare! Krabis unika klippformationer erbjöd - förutom en underbar utsikt - riktigt cool klättring.

Nu önskar jag att jag kunde säga att jag är en erfaren klättrare, men nej. Under den underbara dagen på lyxresorten - där Henning fiskade - lyckades jag på nåt vänster få nackspärr. Inte så konstigt då jag sov på varenda lilla plats jag såg; gräset, stolen, poolen, den mysiga bambuverandan, you name it! Lätt en av de bästa dagarna här i Thailand! Henning var däremot så bitter över sitt nollfiske att man kunde känna smaken av det i luften. Jag har lite samvete över detta så jag undrar inte om nackspärren inte är undermedveten, who knows?

Aktivitetsmässigt fick jag nöja mig med att kajaka. Det var smått smärtsamt pga nackspärren men den mest smärtsamma smällen fick min stolthet ta; jag lyckades hålla traditionen vid liv där jag välter båten. Jag önskar att jag kunde skylla det på Maria - tjejen - men det kan jag inte. Jag är rätt säker på att problemet ligger i att jag har alldeles för starka armar o tar därmed alldeles för kraftiga årtag...yeah, you heard me! Det räcker med det fula flinet jag får av Henning varje gång samtalsämnet kommer upp, ska fan kväva honom i sömnen nästa gång (jag bara skojar Sonja, din son är säker i mitt sällskap...än så länge).

När vi ändå är inne på aggressiva handlingar så kan jag likväl passa på att nämna Krabis baksida; doften. Längs med den östra stranden smyger den upp på en o våldför sig på luktsinnet. Som om inte det va nog så blev jag även biten right on nipple av en liten fisk under vår Four Island Tour - som tillsammans med Oil Massage är det bästa o mest underbara man kan göra för under 100 lappen Thailand! Lyckligtvis var det inte en barracuda, så man ska väl inte klaga, den är fortfarande kvar...om än lite öm.

Sen så var det ju alla hjärtans dag i söndags. Det är egentligen bara ett kommersiellt skitjippo, men vem försöker jag lura? Jag älskar det!! Så nånstans därute finns det en lycklig tjej som ska få dubbel dos nästa år! Dagen i sin helhet var faktiskt riktigt god. Vi hade en trevlig utekväll med tjejerna o jag fick ett antal kyssar av en viss Lily...som må vara en boaorm men nonetheless en hona.


Amber Pacific - Tiger Lily...kändes passande ;)

Schtek!

Thailand är verkligen ett paradis men det har självklart sina baksidor. Vissa lukter här på ön kan man verkligen klara sig utan för de känns verkligen som en smäll i ansiktet. Speciellt när man sitter och avnjuter sina fina nudelsoppa vill man inte ha en touch av avlopp rakt i fejjat.

http://www.youtube.com/watch?v=zLq2-uZd5LY

Det kryllar även av insekter, speciellt små gynnare som bits. På phi phi verkade mer eller mindre alla drabbade av bed bugs. Mikroskopiskt små as som gömmer sig i sängen och väntar in att man ska somna. De biter verkligen sönder en, min ena arm såg ut som en puckelpist! Inte schönn at all.

Nu har vi hängt i några dagar på Krabi och det har verkligen varit top notch. Riktigt grymma sandstränder med listerinfärgat vatten omringat av branta klippväggar. I den här miljön är stek faktorn hög och jag lär inte varit så här brun sedan jag lämna dagis och börja lira aqua soccer. Så iår får du ligga i farsan om du ska komma i fatt!

I förrgår stack vi ut på en 4 island tour som var värt varenda öre. För 100 ynka spänn fick man en heldag med mat, 4 super öar och grym snorkling. Valuta för pengarna så in i bomben!

Ordet fiske vill jag inte höra mer för det verkar vara någon där uppe som bestämt sig för att jag ska ha värsta torkan ever. Sista turen blev en besvikelse där nästan alla lyckades få upp ett monster utan jag och då menar jag verkligen fisk i uber size. Jag skyller allt på min guide...han var helt enkelt jätte kass.

Är nu på g till koh lipeh som ligger precis vid gränsen till malaysia. Ryktena säger paradis =D Ser nu att Kalla kammat hem ett guld och får ett fett sug efter lite svensk TV.Får nöja mig med thailändsk såpa som får tre kronor att framstå som ett mästerverk.

/Henning

Big, BIG burgers and fishmemories

Då var vi på ön Koh Phi Phi som symboliserar allt annat Thailand. Ärligt talat så är det en lägre grad av etnicitet här än i Sverige. Tack vare våra öppna planer har vi kunnat lämna ön för länge sen, men de underbara människorna från kryssningen har varit med oss hela tiden så vistelsen här har varit sjukt trevlig.

En sak som jag inte räknat med är att träffa så mkt nya folk, iaf inte som resekamrater. Varje gång vi åker till en ny plats har vi alltid nya vänner med oss. Nästa anhalt är Krabi o här är vi med två mysiga tjejer från Danmark (som flörtar med tanken om att de är svenskar, men alla som kan geografi vet vilken land Skåne tillhör). Jag hoppas att detta är en pågående trend då jag älskar det!

Vi har varit lite sjuka på sistone, men det har inte stoppat oss från att festa. Igår hade vi för en gångs skull planerat sömn o mat så att vi inte skulle däcka vid 1 som vi alltid gör, men även denna utgång blev annat än tänkt. Herr Henning kan behöva lära sig disponera mängden alkohol lite bättre då kvällen slutade på en bänk vid stranden och en mobiltelefon på vift. I allmänhet var det en trevlig kväll, men jag skulle kanske behöva stänga av min storebror-gen för fortsatt lycka. Tänka sig att 19 åringar betraktas som för unga. Låter som ett jobb för Dr Phil, eller så är det bara så pass att jag saknar min bästa vän...you know it lillasyster ;)

Jag skulle kunna skriva om the burger challenge, men bara tanken av det får mig att spy. Det är bara kolla före o efter bilderna nedan så förstår ni. Det roliga var att jag hade på mig min Mr Jihad-tröja på mig o kommentaren "I'm about to blow" blev en riktig hit.

Låtvalet den här gången blir lite annorlunda. Vi hade allsång utanför våra bungalows med ett gäng Nyköpingsbor där en av dem - Micke Kalin - bjöd på en egen klockren låt, så klicka på länken bredvid så får ni höra på en kommande svensk hitlåt. www.mickekalin.se