fredag 7 maj 2010

Name-dropping is the shit!

Vi höll på att fastna i Milford Sound då det regnade så ofantligt mkt (rekordregn sen ett decennium tillbaka) att vägarna stängdes. Vi kunde dock åka därifrån senare på kvällen via en konvoj, vilket var tur i oturen, eftersom de som inte kom med blev kvar i flera dagar. Det hade varit en Ike för vårt ytterst känsliga Tina Turner schema, mmm misshandel.

Vi blev dragna i näsan på vad sägs vara ett världens vackraste vägar gällande utsikter, men fick istället nöja oss med vandring längs med sköna Diamond Lake. I samma veva bestämde vi oss för att bestiga Rocky Mountain. Jag märkte ganska snabbt att jag hade överskattat min kondition, då jag var helt död halvvägs upp. Utsikten rättfärdigade dock mödan, vilket var klart mer än jag kunde säga om toppen där två får gjort sin egen version av Bajsmannen (Mikael Ekwall), mängden var - som i Mickes ökända lopp - klart imponerande.

Från en vandring till en annan, men denna var av en grymt mkt coolare karaktär, nämligen glaciärvandring! För att krydda till konceptet ytterligare så hade vi tillvalet isklättring som en del av äventyret. Än en gång var jag totalt utpumpad redan halvvägs, så - förutom att lära mig spela gitarr o ta det förbannade körkortet - kommer Rydspåret få känna på mina sulor en hel del den här sommaren...eller iaf en del...åtminstone en gång...kanske inte. Hursomhelst bearbetar jag min höjdrädsla bit för bit o då att hänga 25m från en isvägg inte rörde mig, så ska det bli intressant att se hur det känns att avancera 4975m till upp i skyn! Bara tanken av det får mig att mig tuppa av, vilket vore riktigt synd om det hände - vi betalar trots allt två stora lappar för självmordsförsöket.

Slutligen hamnade vi i Nelson, där marginalerna och hårddiskarna inte ville vara på vår sida, men vi fick återförenas med underbara Jessica igen, så allt som allt blev det ändå en trevlig visit.


Stan Walker - Unbroken


























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar